Efter en tung vinter då jag i mitten av december åkte på en ”mördarbakterie” som förstörde min fina kondition och sabbade så att jag inte kunde springa Sylvesterloppet för att bakterien gav mig både lunginflammation och bihåleinflammation så är jag nu redo att börja träna igen. Nu finns lusten och orken där och efter mitt första pass så känner jag dopaminet och endorfinerna flöda. Det är så välkommet! Eftersom jag har tränat så mycket i mina dagar så behöver jag detta. Eller alla behöver motion men jag behöver ta ut mig ordentligt för att jag skall må bra psykiskt. Jag är inte van vid att ha en svag kropp och kan inte identifiera mig med en kropp som inte orkar.

Nu kör jag på tung styrketräning varvat med promenader och intervallöpning. Det tar inte så lång tid. Jag har inte mycket tid och jag blir väldigt lätt uttråkad så det måste vara varierat, jobbigt och gå snabbt. Jag vill att det skall ge resultat snabbt också och då gäller det att ta i ordentligt. Inget fjuttigt för då känns det bara som slöseri med tid.

Första benpasset körde jag utfall, knäböj och vader. 3×5, 3×8 och 3×12. Allt detta i två omgångar. 28kilo på stången på utfall och knäböj och ca 17kilo på vaderna. Vågade inte mer på vaderna för jag vet hur ont man kan få i början. Redan nu känns det, så jag kommer nog inte kunna att gå i morgon.

Idag blir det även en långpromenad då jag skall dela ut reklam för Ultimat.

Ha en fin dag så kommer recensionen av boken ”Ett sötare blod” upp senare idag!